Köp Boken Scrumtips!

Om du vill ha alla scrumtipsen samlade i ett bekvämt format som fungerar i både läsplattan och på mobilen, så köp ett exemplar av min bok Scrumtips. Du sätter själv priset!

21 juli, 2008

God utvecklarpraxis är en del av Scrum

En vanlig missuppfattning, och ibland en källa till dispyt mellan Scrum- och XP-anhängare, är att Scrum inte lägger någon vikt vid god utvecklarpraxis. I XP är det ju så tydligt: parprogrammering, kontinuerliga byggen, enhetstestning eller till och med att man driver programmerandet med testfall. Scrum tycks lite fattigt i jämförelse, här finns ju inga tvingande regler om hur man ska göra på detaljnivå.

Att Scrum inte beskriver hur utvecklingsteamet ska göra sitt jobb är inget misstag. Scrum utelämnar detaljerna, eftersom de beror på sammanhanget. Parprogrammering är till exempel en lysande idé, om inte användningen i ett givet fall resulterar i så mycket konflikter att det hela kostar mer än det smakar.

Scrum är ett ramverk, en tom struktur vars detaljer behöver fyllas i av användaren. Tack vare detta kan vi lätt förklara essensen i Scrum för nya användare, och dessa kan själva fylla i med det som behövs i deras specifika situationer. En sidoeffekt av detta är att den som inte vet vad som behöver fyllas i står sig rätt slätt.

Avvägningen står alltså, i ytterligheterna, mellan att göra en mer utförlig projektmetod som beskriver exakt vad som ska göras i varje givet fall, och att göra ett enklare ramverk som bara beskriver den övergripande strukturen och överlåter till användaren att fylla i detaljerna.

Scrum går alltså på den senare linjen. Rationals Unified Process är ett exempel på den förra, och här ser vi också riskerna med den mer utförliga approachen. Trots, eller snarare på grund av, att RUP innehåller sida upp och sida ned med bra information om mjukvaruutveckling så blir metoden oöverblickbar. Många som använder RUP har helt missat att det är en iterativ och inkrementell arbetsmetod, kanske för att man redan spenderat all sin uppmärksamhet på alla detaljer.

Även om Scrum inte beskriver detaljerna krävs det alltså att vi själva kan fylla i dem. De flesta som är insatta i lättrörlig utveckling kan nog skriva under på att seriös enhetstestning, kontinuerliga designförbättringar och frekvent integration är tekniker som man inte vill vara utan om man vill lyckas med att utveckla iterativt, inkrementellt och lättrörligt.

Redan när jag lärde mig om Scrum från Ken Schwaber 2003 tryckte han på vikten av god utvecklarpraxis. Vi frågade till exempel vad man gör om man märker att organisationen saknar tillräckliga rutiner för konfigurationshantering. Kens svar: sätt in det som hög prioritet på produktbackloggen.

Filosofen Voltaire får avsluta, för han har redan beskrivit vad det handlar om så bra som man kan hoppas göra:

"What harm can a book do that costs a hundred crowns?
Twenty volumes folio will never cause a revolution;
it is the little portable volumes of thirty sous that are to be feared."

2 kommentarer:

jockesara sa...

Nice, Tobias! Hade inte hittat denna blogg. Trevlig läsning!

Tänkte bara kommentera dina "ytterligheter" från artikeln. Jag tycker nämligen att XP representerar en tredje variant, nämligen att erbjuda en uppsättning arbetssätt som stödjer varandra. Det är vare sig något som försöker superdetaljera allt eller något som mest erbjuder en förbättringsbehållare. XP är för mig en verktygslåda med inbyggt nätverk, så att säga.

Jag tycker Scrum är genialt i all sin enkelhet, men jag tror ibland att XP egentligen kan vara en enklare paketering att börja med. Om det nu inte var så att TDD och parprogrammering var så lätt att misslyckas med, vill säga. :-)

Tobias Fors sa...

Tjena Jocke! Tack för besöket. Jag ser att ni är på äventyr i öst. Coooolt!